Dagens blogginlägg är ju enkelt, trodde jag- internationella barnmorskedagen och allt idag. Men så precis när jag skulle skriva detta inlägg så fick jag veta att en ung kollegas make just ikväll förlorat kampen mot cancern och lämnar två små barn och min kollega i stor sorg. Tårarna rinner, och allt annat känns så futtigt...livet är så orättvist ibland. Ta hand om er därute!! Inlägg 61/blogg100
10 kommentarer:
Cancern är ett monster som får så många människor att gråta av smärta.
Styrkekramar till dig och tankar till din kollega och hennes barn.
Kram Rantamor.
Fy för cancern som tar så många liv. Som ställer till ett helvete för de drabbade och annhöriga.
Kramiz.
Den meningslösa cancern som skapar så mycket sorg ... och får en att känna sig så hjälplös.
Mitt i allt det svåra; En eloge till alla underbara barnmorskor på stora Barnmorskedagen, ändå. Ni är Guld!
Så hemskt! Har haft "närkontakt" med Mr C när min nästa vän gick bort i augusti 2012. Han lämnade också två små barn efter sig. Så jag känner för hans fru, barnen och dig. Vet vad ni går igenom. Cancern borde utrotas här och nu, men...
Kram Susjos!
Men fy vad hemskt... Särskilt när den vidriga sjukdomen drabbar unga och barn.
Kram!
hatar cancern som tagit både nära vänners liv och familjemedlemmar :(
Det är en fruktansvärd sjukdom ..som för med sig så mycket sorg och orättvisa
Kram till er alla starka uberduktiga barnmorskor ..dagen efter på internationella barnmorskedagen
Ni är fantastiska !!
Kram
åh fy! :( Beklagar å din unga kollegas vägnar! :(
Jag ger bara ersättning, försökte amma, men mådde ganska dåligt efter förlossningen( fick havandeskapsförgiftning, och var riktigt sjuk), så det blev för tufft och för jobbigt för mig och försöka få det funka också. Så i samråd med min kurator och barnmorskorna börja jag pumpa istället då jag hade gott om mjölk, men de glömde den biten att jag skulle pumpa efter varje mål, så mjölken sina, men han fick brsötmjölk sina 2 första veckor :)
Känner med dig!
Den sjukdomen infiltrerar alla våra liv!
Bli så arg och ledsen varje gång jag hör någon som blir drabbad eller som är anhörig!
Stor styrkekram till dig!
Och grattis i efterskott till dig och dina fantastiska kollegor som gör ett fantastiskt jobb varje dag! ♡
Susanne
Denna jävla sjukdom =(
Usch... livet känns så jäkla orättvist när sånt här händer och då kan man inte annat än att fråga sig, Varför??? Kram på dig och man får ta vara på varje dag, minut och sekund. Man vet aldrig vad som väntar...
Skicka en kommentar