Syster har länge "tjatat" på mej och undrat när vi ska äta surströmming i år. Idag blev det äntligen dags! Passade bra eftersom maken jobbade. Så efter en lång promenad var vi extra hungriga på mandelpotatis,rödlök,tunnbröd,gräddfil och den ljuvliga sura strömmingen! Det var bara 5 fileér i burken,vi blev lite förvånade...men, vi blev mätta och belåtna!
5 kommentarer:
Nu blir jag riktigt avis. ÄLSKAR ju surströmming som du vet å jag måste vänta ett helt år till nästa festmåltid. För att duka upp denna delikatess i en lägenhet med maken närvarande är uteslutet - t o m för mig;-)
Svar: Kul att halsbandet väckte uppmärksamhet. Det brukar det göra kan jag säga:-)
Filéer? Men då får man ju ingen rom ju... :-)
Känner godoften ända hit :-D
Maken tycker om detta, jag klarar inte "odören" hehehehe
ha de Fia
Förstår att du är lite undrande att jag inte äter surströmming.
Jag är nog ingen riktig norrlänning ...äter inte surströmming, inte palt och gillar inte snö å vinter heller...
en fusklänning är jag !!!
Tjingelingen från Rantamor.
Nej då Ama, de var inte rensade, vi fick rom, fast det åt inte jag....
Skicka en kommentar