måndag 12 augusti 2019

Sista semesterveckan...

... maken är ledig efter sina helgpass och snickrar ihop ett skåp till vårt badrum...

...och jag börjar "snickra ihop" rörelser till mitt jympapass....


...Maja vill kela när jag ligger på golvet för att göra styrkeövningar, och mitt hjärta blöder ...för senare i veckan ska hon inte få fortsätta leva, och jag vill ringa återbud nu!!!  Men inser ju att hon vid snart 18 års ålder med sin tuffa njursvikt måste få avsluta sitt liv. Hon äter knappt och kräks en del, har blivit så mager...

Vi orkade inte göra middag ikväll utan gick ner till MoS och åt middag på BIM, här syns bara lite rotfruktschips innan middagen.

När vi gick hem igen över bron så syntes en fin fullmåne över Blåkulla  som vi kallar området , men det heter väl Hagalund egentligen?

5 kommentarer:

BP sa...

Bilden på dig och Maja är faktiskt hjärtskärande!!! 18 år - f*****n hon är ju en viktig del av familjen, som ett barn alltså. Även om jag inte är en kattmänniska så känner jag för dig och dina känslor...

Bra att din man är så händig, jag har ju tummen mitt i handen om man säger så. Men himla kul att ni var lediga båda två samtidigt för en gångs skull.

PS. Snygga skosnören i rätt färg på dina dojor. Gillas skarpt:-) DS.

Znogge sa...

Vilken fin bild på din och Maja. Fyrbenta vänner blir som familjemedlemmar och ni har levt tillsammans länge. Men 18 år är en hög ålder och man kommer till ett läge när man vet att det svåra beslutet är det enda rätta.

Kram

Ama de casa sa...

Usch vad hjärtskärande med Maja. Ett synnerligen svårt beslut att ta men när man känner sitt djur så bra som du/ni gör så vet man när tiden till slut är obönhörligen inne. Ett jättefint kort på er!
Kram!

Ditte sa...

Förstår att du våndas. Och även om Maja inte mår bra och har en hög ålder så är det ett väldigt svårt beslut. Men att leva och ha ont är ju inte heller ett alternativ. Bilden på er är så fin och hon tittar verkligen kärleksfullt på dig och du på henne.
Vad gäller "Blåkulla" kom det namnet till när de gamla kåkarna här i Hagalund revs. Då kändes det inte längre som om det var gamla Hagalund för oss Solnabor.
Fint foto här med månen.
Mysigt att gå ut och äta och perfekt med ett bra restaurangutbud helt nära.
Kram!
Lycka till med övningar till passet.

Guldkryckan sa...

18 år är länge...men det gör ju ont när de små pälsklingarna ska gå före oss in i den eviga vilan...gör lika ont varje gång.

Ikea där eller?
Det enda jag kan tänka när jag ser skruvar o träbitar...sådant tar frugan hand om här...husfriden du vet ;)
Hon kan sådant.

Ha det fint.