Året var 1989, i månaden juli. Jag hade precis träffat min blivande man, och han bjöd över mej till NYC för första gången! Jag blev lyrisk, både över blivande maken och i staden! Hittade dessa foton på oss när vi står högst upp på taket på World Trade Center, dessa torn som idag inte finns, en märklig känsla...
Ledig tisdag idag, skulle ha träffat schlagerkompisen på lunch,men hon är sjuk idag, och pendeltågstrafiken står stilla idag också! Så en oväntad ledig tisdag blev det....helt okey! Letar jobb åt sönerna på nätet....borde ju finnas något!!!!
8 kommentarer:
Läskigt när man tänker på det.
Jag blir så jäkla arg när jag tänker på att de är borta. Om bara några veckor är jag i NYC och jag hade velat komma upp i ett av dem. Skylinen är inte vad den var förr, och vad den borde vara. Fruktansvärda händelser.
men vilka långa ben du har
Ja, märkligt när något som man upplevt inte finns längre..
Hoppas du hittar något till sönerna. Kan nog vara svårt. Men som sagt, någonting.. :-)
Häftigt att ändå varit i dom tornen men också riktigt otäckt. NY är en härlig stad värt att besöka flera gånger. Och vad gäller jobb så är det ingen enkel historia. Dottern som tar studenten nu har fått sommarjobb på Media Markt så får vi hålla tummarna att det blir fortsättning till hösten. Ha det gott. Kram
Haha, Shamrock- det ser bara ut som jag har långa ben! Jag är en kort person :)
Och ja...det där med jobb åt ungdomarna idag,det är inte lätt!
Vilken pangbrutta! Vad kul att ha tornen på bild och sett dem i verkligheten.
Otroligt hemskt det som hände. Jag var uppe i dom 1993 och har också bilder.
Skicka en kommentar