 |
| Ett landstingslakan kan bli en duk inför nattens midsommarbuffé...saft istället för öl och snaps. |
 |
| Knytkalas där alla hade tagit med sig något att äta... |
 |
| Här är några av nattens änglar på bild. |
Efter att bilden togs så laddade vi upp med mat. Jag skulle precis sätta tänderna i min tallrik mat när min födande kvinna ringde på klockan och ville krysta. Så det vara bara att släppa allt för händer och bistå vid den lille killens födelse bara en dryg kvart senare. Någon timme senare när moderkaka och suturering var klar så kunde jag gå ut till den ensamma tallriken med mat som stod kvar på bordet, den smakade ljuvligt! Natten förblev lugn och fin,så vi hann också äta jordgubbar och glass,paj och och choklad och annat gott senare. Hade också tur och fick skjuts hem i morse av en kollega som bor i närheten. Det blev en fantastisk midsommarafton!
6 kommentarer:
Nu blir jag riktigt, riktigt glad för din skull! Den midsommarbuffén såg fantastiskt god ut. Å man behöver faktiskt inte ha snaps till:-)
Kul att det blev en lugn natt för dig och dina änglar så att ni kunde njuta av den fina maten. Å det där lakanet borde användas som bordsduk även framöver - det kommer bättre till sin rätt då tycer jag;-)
Va roligt att höra att ni fick en lugn natt och tid till att njuta! Jösses så mycket gott på tallrikarna!
Och skjuts hem!!! Jippi! :)
Kram
Så himla gott och trevligt det där såg ut! Men din "mamma" kunde väl ha knipit liiite till... Haha! Nejdå, det var ju skönt att det gick så bra och fort :-)
Ha en toppensöndag!
Ja man får göra det bästa av det, första midsommar jag var ledig på flera år denna midsommar.
ha de Fia
Vilket vacket bord, och vilka vackra kvinnor!
Maten är ju helt fantastisk. Och att sen kunna
hjälpa en liten varelse att komma in (eller ut)
i världen måste ju toppa allt.
Arbetsandan där du jobbar måste vara den absolut bästa.
Ruth i Virignia
Fick lov att titta in igen. Det där fatet med
sill, sur grädde och lök ger mej hemlängtan.
Kan inte få tag på matjesstill där jag bor.
OK - Det är sängdas på den här sidan.
Ruth i Virginia
Skicka en kommentar