En sorgens dag, men även en tacksam dag. Vår Molly har visat tydligt att hon är en väldigt aktiv katt och känner sig begränsad med att vara i vår lägenhet. Ví har förstått att det är dags för Molly att få flytta till en familj som kan ha henne ute också. Har försökt nu på Facebook att hitta en ny ägare och via en katthems sida, de i sin tur tipsade om Blocket, men där var jag skeptisk. Döm om min förvåning att när jag la in annonsen sent igår kväll har jag fått väldigt fina seriösa svar. Snabbast var Anton och hans familj som bor i en villa i Huddinge.
Så redan ikväll, när jag var inne i stan och träffade en väninna på middag ikväll, så kom familjen för att träffa Molly, och köpte henne på stört! Så nu när jag sent kom hem så står bara matskålarna kvar i köket....det känns väldigt konstigt, ledsamt, men ändå tror jag att detta blir helt rätt för henne, hon måste kunna få vara ute, så aktiv som hon visade sig vara!
Orsakullan undrar idag :
- En bok jag läst, men aldrig glömmer.
- Hm, det första jag tänker på är Per-Anders Fogelströms böcker , och främst hans serie som kallas för "stad-serien" som handlar om Stockholm. Första boken jag tänker på och som jag aldrig glömmer är : "Mina drömmars stad". Läs den om ni inte gjort det!
9 kommentarer:
Vilken trevlig middag, men väldigt sorglig på samma gång. Förstår att du är ledsen. Men så fint av dig att tänka på Mollys behov ❤ Många kramar och hoppas du får höra hur det går för henne
Men vad tråkigt att höra, samtidigt både fint och omtänksamt gjort av er. Molly kommer att få det jättebra när hon får vara utekatt på heltid och inte bara när ni är på landet.
Hoppas att ni kan hälsa på henne nån gång nu och då.
Jag har läst dom böckerna, men tog dom i fel ordning. Trodde att "Barn av sin stad" var den första (vilken titel till att luras!) och när jag läste den som verkligen var första boken så hade alla barn "krympt". Efter det lärde jag mig att kolla ordningen på serie-böcker innan jag började läsa :-)
Kramar i mängder!
Vilket svårt beslut att ta och ska jag vara ärlig är jag inte säker på att jag hade klarat det. Samtidigt så måste man tänka på djurens bästa och ni såg tydligt vad Molly behövde och vad ni inte hade möjlighet att ge henne.
Fogelströms böcker är verkligen mycket bra.
Kram
Nej men vad jättetråkigt med Molly.
Så himla trist, Susjos. Men vad fint att hon kom till en bra familj.
ÅÅÅ ... ändå ... förstår att det var sorgligt att komma hem igår.
Jaaa, jag älskar Per-Anders Fogelströms hela Stockholmsserie. Läste om dem för några år sedan. Helt fantastiska böcker.
Stor och varm kram från mig!!!
Förstår verkligen din sorg men för Molly var kanske detta det bästa. Och man kan ju inte veta hur en katt ska utvecklas.Säkert har hon nu fått ett hem där hon kan vara mer utomhus och det är ju inte direkt möjligt i stan. Inte utan stora faror.
Trevligt att bli bjuden på middag och det lät väldigt gott. Men klart att känslorna var blandade. ( Har fortfarande inte besökt Esperia men den finns med på "listan".)
Håller helt med dig om boken. Har läst hela "serien" och den är så bra och ger väldigt mycket på olika sätt. Fogelström gjorde ju också alltid så mycket research innan böckerna kom till.
Många tankar och en varm kram
Det är svårt när ett katt vänjer sig vid utegång och frihet att sedan få denna att återanpassa sig till ett inomhus-liv. Därmed har ni gjort helt rätt, och det är ju så du måste tänka, vad är bäst för Molly! Hon kommer att bli älskad, det hör jag, men oh så tomt det kommer att kännas ett tag. Jag hade ju lite samma känsla när jag inte tog med mina katter i flytten, men när jag sett dem både irl och på bild rumla runt på landet så vet jag i mitt hjärta att jag tog rätt beslut. Tröstekramen!
Det var då en överraskning - att du sålde Molly alltså. Men jag förstår dig. Molly vill ju vara en utekatt och trivdes på landet, där hon försvann under nätterna. Så det känns ju nästan som djurplågeri att ha henne i en lägenhet. Så beslutet var helt rätt. Undrar om du skaffar en ny katt, eller om du nu går på din mans linje;-)
Den grekiska middagen var helt i min smak:-)
Åsså hoppas jag att du var ledig idag då solen sken från en nästan molnfri himmel.
Ett svårt beslut ... men helt rätt! Hon kommer förstås att vara saknad, men vetskapen att hon får ett friare liv måste kännas som en tröst.
Kram
Nä, uh, buh, nu gråter jag. Fick läsa här på morgonkvisten! Så sorgligt! Men jag kan förstå. Jag har också haft katter som inte ville vara innekatter. En jättefin vit turkisk van, hon gjorde inget annat än rymde och var hal som en ål. Mia katt trivdes bara ute på Öland där vi kunde vissla hem henne.
Lider lite med dig, men det blir bättre i modet framöver. Tycker ni gjorde rätt ändå.
Varm kram!
Skicka en kommentar