torsdag 15 augusti 2019

Maja 010921-190815

Oj vilken jobbig dag det blev idag,en utav de värsta jag har upplevt. När veterinären kom så såg hon redan i dörren hur rödgråten jag var och gav mej en lång hård kram ( en helt okänd veterinär för mej, och helt underbar!)

Maja fick en lugnande spruta i nackskinnet och veterinären sa att nu får hon bestämma sig för vad hon vill gå. Maja gick under sängen, men inte långt in, somnade direkt. Vi kunde ta ut henne på balkongen, där fick hon ligga i min famn medans veterinären gav henne en överdos med sömnmedel rakt in i levern, och hon somnade in ganska direkt.

Allt gick så lugnt och fridfullt till. Veterinären hade med sig en liten kista med filt och så hade hon en ros med sig. Så vackert! Är så glad att jag valde detta sätt, att en veterinär kommer hem till en ,istället för att åka iväg till en klinik, värt varenda krona! Valde sen att veterinären tog hand om Maja, hon kommer att kremeras med andra smådjur på Lekebergs smådjurskremering i Örebrotrakten.

Tårarna ville aldrig ta slut, ringde till min man på jobbet, men de har så mycket att göra på Arlanda, så han kunde omöjligt komma hem, men han tipsade mej om att jag skulle ut och gå, och det gjorde jag, en  promenad runt Råstasjön gjorde mej gott.

När han kom hem ikväll så hade han köpt rosor med sig hem. Så fint!

10 kommentarer:

Znogge sa...

Så skönt att Maja fick somna in hemma i sin egen lugna och trygga miljö och att hon slapp stressmoment. Men jag förstår hur tungt och jobbigt det känns för att mista en fyrbent vän är så svårt även om man vet att det var rätt beslut. SÅ fint och värdigt avslut på ett långt och bra kattliv.

Många kramar <3

BP sa...

Vilken fin, otroligt fin avslutning av Majas långa liv. Så, ja, jag saknar ord faktiskt. Så här skulle jag vilja gå bort om du förstår vad jag menar. Nej, det var kanske helt fel sagt, men för en gångs skull sitter jag återigen med tårar i ögonen och vet inte riktigt vad jag ska säga.

Många, många styrkekramar till dig tjejen!

PS. Ja, din man är världens klippa. Vilken kärlek! DS.

Emma, Sol som sol? sa...

Jag vet precis hur det är, min älskade katt blev 21,5 år och jag åkte in på kvällen med henne för jag trodde hon kunde få hjälp. Hon fick hjälp men inte så som jag tänkt. De gjorde det så fint inne på kliniken, sänkte belysningen, tände ett ljus.

Randen fick följa med hem och vi begravde henne på morgonen under paradisbusken och jag planterade en kärleksört över. Hon fick en gravsten också. Hoppas hon med de nya husägarna får vila i frid där.

Det är tungt och jag blir fortfarande så ledsen och saknar henne. Men hon levde ett bra liv och det tror jag att din Maja har gjort med.

Du har all rätt i världen att vara ledsen och känna sorg, det är en älskad familjemedlem som nu vandrat vidare med svansen hållen högt.

Be din man ge dig en kram från mig.

Ditte sa...

Vilket fint avslut för er alla. Och så bra att du bestämde dig för att veterinären kom hem till er och likaså att hon tog med sig Maja.
Klart att du är ledsen. Maja var en familjemedlem och hon kommer ju att finnas med er i fortsättningen också men på ett helt annat sätt.
Bilden på Maja i kistan med rosen är så fin och likaså där du håller henne.
Väldigt rart av maken att komma hem med de vackra röda rosorna till dig.
Och man måste få sörja.
Stor kram!

Ama de casa sa...

Men vilket fint avslut. Så lugnt och stilla i hemmiljö, Maja fick i lugn och ro somna in. Ett värdigt avslut på ett långt och fint liv.
Tårarna rinner här igen...

Även om det var HELT rätt beslut så är det ju sorg, saknad och en strid ström av tårar såklart.
Vilken fin man du har som gav dig dom där vackra rosorna.

Stor och varm KRAM till dig!

Geddfish ♥ sa...

En till som läser med tårar i ögonen.
Så vackert ni gjorde avslutet för Maja, mycket värdigt.
Fin make som gav dig rosor!

Jag, kattälskare, har haft flera katter under årens lopp. Den sista, Mia katt, som Sigge och jag hade ihop, där fick vi åka till kliniken med henne i bur och hur hemskt var det inte att åka hem med en tom bur? Jag grät i veckor.

Varm kram!

Taina sa...

Såååå ledsamt! Det ser fridfullt ut dock och nu är hon på en plats där hon inte har ont längre. Kram

FREEDOMtravel sa...

Så sorgligt och jobbigt när man måste skiljas från ett älskat husdjur! Men vilket fin avslut det blev. Kramar.

http://kraka.moah.se sa...

Beklagar din förlust. Vet hur tungt det är.
Kram

Anni sa...

Det är så fint att de kan komma hem till djurägaren i den svåra stunden. Vet att min bror hade det så med i alla fall några av sina hundar, han hade inte klarat det annars.
Fina och smärtsamma bilder.
Kram!