Här har jag kommit i mål på min första joggingrunda för i år. Klockan är 15.05 och det är fortfarande ljust, hurra!!
Ser ganska glad ut efteråt i alla fall, trots att det gick tungt och sakta, men jag gjorde det i alla fall!
En liten återblick också från året som gick.
-Januari : Då gjorde vi en tripp till Rosersbergs slott för en övernattning med middag, mycket trevligt.
-Februari : Melodifestivalen i Eskilstuna
-Mars: Den årliga resan till Järvsö, och vi ville knappt åka därifrån...corona har börjat härja mer och mer.
-April : Vi vågade oss på en hotellnatt på Grand Hotell i Saltsjöbaden , helt ljuvligt, vi var inte många där.
-Maj: då är vi både på ett kyligt Rådmansö i stugan. Hälsade också på våra vänner i norra Roslagen.
-Juni: Hamnar vi på Mister French och få se och lyssna på Eric Gadd medans vi äter en god middag utomhus.
I juni föds också Molly, den 12 juni, och jag får vara med som barnmorska! En fantastisk kväll/natt.
En till bild på kattungarna, tror det är Molly som ligger längst till höger.I juni var det också midsommar, den firade vi hos vänner i Roslagen.
En underbar och varm midsommar, badade till och med! Fortsättning av året följer...
Orsakullan undrar idag : 9. Covid19 kan lätt dra ner livet. Hur finner du glädjen?
8 kommentarer:
jag promenerar med mina spikskor...
Tack för en fina krönika
Tänkte när jag läste din krönika om halva år 2020 att det varit en hel del trevligheter. Och det behöver vi verkligen. Fokus på vad vi kan göra och även gör det som är möjligt. Begränsningarna kommer ju att finnas men en del kan man ändå ta sig för om man vill.
Bilderna är glada och vittnar just om det positiva. Gillas! Tänk, nästan sju månader sedan Molly föddes. Minns hur du var med här. Härligt!
Trist att Molly fortfarande är ur slag men det är ju ett ganska rejält ingrepp. Bra jobbat att du kom ut på en joggingtur men det såg halt ut. Och visst är det skönt att det nu är ljusare. Märks ju lite mer dag för dag.
Kram!
Den krönikan tackar jag verkligen för:-) För den är väldigt positiv, precis som min. Ja, inte krönikan då för jag gjorde ingen men inlägget;-) Det är väl så att man själv med lite sunt förnuft få se till att ha kul. Med försiktighet, men absolut inte med paranoid rädsla, som så många har drabbats av.
Din årskrönika är toppen! Minns det mesta du/ni har gjort och det var nog mera än vad de flesta svenskar gjorde 2020. Heja dig/er!!!!
Men jag kan då ändå bli aningen besviken att du inte känner igen "barnet" som du förlöste. Ja, jag vet att alla barn ser likadana ur när det föds, en ändå - hahaha:-)
PS. Bra iaf att Molly inte verkar lida utan bara är trött och inte har ont. DS.
Stackars Mollytjejen som är ur slag. Och inga ungar kommer hon att få,,,,ler
Men det har hon ju inte fattat något av. Hoppas hon piggar på sig snart, det är ledsamt att se djuren när de inte mår så bra. En fin resume fick du till, jag såg idag en googlemap-sammanfattning och den bekräftade det jag redan visste, jag var här, hemma, hela jäkla året. Men, jag har haft det bra, många år ville jag bo ensam i en stuga i skogen, nu bor jag i lägenhet i en liten by, och skillnaden är inte så stor...
Kramen
Vilken trevlig sammanfattning på första halvan av året - ni hann ju med en hel massa trevligt!
Lite synd om Molly, men snart är hon som vanligt igen ...
Du ser i alla fall strålande ut som alltid!
Ha en fin dag!
Kram
Lilla Molly... Hon ser lite ynklig och utslagen ut, hon längtar nog väldigt mycket efter att bli av med tratten.
Det har ju ändå varit ett händelserikt år med en massa roliga saker trots det rådande läget.
Ha en fin söndag!
Vilken fin och positiv halvårskrönika! Det är bra med årskrönikor, man kommer ihåg vad man faktiskt har gjort under året, och att det oftast finns mycket att vara glad över. Jag skall försöka förbättra min kondition i år, jag tror att det kan vara bra för min ridning, och för hälsan förstås. Har du något bra tips på joggingskor som man kan använda under vintern så att man inte halkar och istället inte kan träna alls?
Hoppas att Molly snart är pigg och på benen igen!
Önskar en fortsatt trevlig helg!
Visst kan man hitta glädje när man sitter med facit i hand. Men den oro som många bär med sig finns liksom närvarande hela tiden.
Kram och god söndag!
Skicka en kommentar