Idag var jag bjuden till Samuels förskola på en FN-show dagen till ära. Tog en promenad från Odenplan i det vackra höstvädret.Gick igenom Vasaparken... Hem till äldsta sonen, och vi gick vidare över St:Eriksbron till förskolan.Det var bedårande att se alla barnen på scenen, som storögt tittade på alla föräldrar/vuxna som kommit för att titta och lyssna på dem, många av de små började gråta när de fick se sin mamma eller pappa, även Samuel blev lite ledsen först, han vinkade men undrade varför han skulle stå där på scenen medans vi satt i publiken.Men sen fick vi fika ihop och Samuel visade sin "avdelning". Sååå mysigt, men ljudnivån ....lite jobbigt för farmor ;-)
Selmastories fotoutmaning idag : 24. Boken närmast mig nu:
Är den fantastiska boken om min man som hans bror Inge gjorde då maken fyllde jämnt. Den är så fantastisk gjord med alla foton som börjar med hans mamma och pappas uppväxt ( hans mamma var ju uppväxt i Falun minsann, så på samma kyrkogård som mina föräldrar ligger i Falun, där finns också min mans mormor och morfars grav, och andra släktingar!)
8 kommentarer:
Så mysigt att få vara med på Samuels förskola. Det är alltid roligt att se dem uppträda men nog känner man igen att några av barnen blir ledsna. Lilla I blev det senast och ville sitta i mammas knä och det gick ju det med. Kanske är hon lite modigare nu.
Vilken fin och trevlig bok maken fick.
Önskar en god kväll nu!
Kram
Nu är jag verkligen impad - en FN-dag på en förskola - WOW säger jag bara. La märke till att bussarna var flaggade idag. Googlade och vips fick jag svaret - det är FN-dagen idag. Skoj att förskolan "hänger på". Det ska ju böjas i tid sägs det... Gissar att ljudnivån inte bara var jobbig för dig. Jag hör ju barnen varje dag när de är ute och leker på innergården, och jag lovar att jag INTE skulle vilja vara inomhus med 14 barn...
Boken om din man ser helt underbar ut. Vilket jobb svågern la ner:-)
Vad roligt att komma med till Samuels förskola denna FN dag. Men visst kan jag förstå att de små barnen hade "noll koll" på vad detta var och att stå på en scen.
Ja, ljudnivån på en förskola kan vara hög. Alltför hög. Undrar varför det ska vara så. Inte lyckat för barnen heller.
Vilken bok! Imponerande! Och vilket jobb svågern lagt ner.
Kram
Det slår mig som alltid, när jag ser dina foton från promenaden till förskolan, att Stockholm nog måste vara en av de allra vackraste städerna man kan bo i . Ljuvliga foton och ljuvligt för farmor att få vara närvarande med liten Samuel på scenen en FN -dag. Boken om din make måste ju vara verkligt speciell och unik. Håller på lite smått, att skriva ner en resa som min man gjorde med sina föräldrar och sin bror i slutet av femtiotalet. Få se om jag kanske börjar göra något av den på bloggen.
Så roligt att läsa dina inlägg, jag kommenterar det här. Är dålig på bloggbesöken nu, portugisiska lektionerna tar snudd på musten av mig,haha
Kram
FN-dagen, minns att vi uppmärksammade den när jag gick i låg och mellanstadiet på det glada 70-talet!
Så fint att de pratar om den på förskolan! Gillar det!
Försår att du blev bedårad av alla små barn på scenen. .
OCH bilarna från Sthlm i höstskrud är bara ... MMMM!!!!
Ljuvligt.
Ja, en personlig bok --- Jag säger bara; BÄSTA present man kan få!!
Kramar!!
Fin bok. Roligt att ha,
Min skulle bli tunn. Liten släkt.
Så mysigt att bli inbjuden till förskolan.
Jag har Konrads förskoleklass instagramkonto och Avas Fritids instagramkonto. Kul att följa där också.
Ha det gott! Kram
Roligt att vara med i de olika aktiviteterna i skolan, fint höstväder verkligen. Vasaparken är så fin.
Vilken fin bok! Och kul att du fick följa med på barnbarnet firande av FN-dagen som gått mig helt förbi...
Jag får aldrig vara med på något på förskolan för man får vara max två vuxna, så det är alltid dotter och dotterdotter som hänger med. Och så får man inte fota, inte filma,. suck.
Förstår att ljudnivån var aningen besvärande, ler!
Kram
Skicka en kommentar