torsdag 12 oktober 2023

Tråktorsdag

Dagens promenadbild! Att jag orkade gå ut på en promenad efter en heldag på jobbet är ju fantastiskt , klockan ringde ju halv sju i morse.   Har haft en utbildningsdag på jobbet. Teamträning i sugklocka och skulderdystoci kanske inte passar mej riktigt numera när jag jobbar på eftervården, då barnet ju redan kommit ut! Eftermiddagen var mer teori. Kul att få träffa nya kollegor som börjat på förlossningen, men att gå upp halv sju är i sig en Tråktorsdag, KajsaLisas tema

Minnen på facebook påminner att vi var i Berlin den 12 oktober 2018, där var det brittsommar minsann! Helt ljuvligt!

12 oktober 2019 är ännu ett härligt minne, bröllopet mellan John och Kevin på Irland som jag och schlagerväninnan var bjudna på, killar vi träffade på vår första Eurovision Song Contest i Malmö  2013.

Selmastories fotoutmaning i boktober lyder : 12. En bok som borde få en uppföljare.

The novel opens in 1992, when Hugh "Shuggie" Bain is 15 years old. He lives alone in a boarding house in Glasgow, working shifts at a supermarket deli, and aspires to be a hairdresser. He leaves work, placing tin cans of fish in his bag.

In 1981, five-year-old Shuggie is living in a tenement flat in Sighthill with his maternal grandparents, Wullie and Lizzie; his mother, Agnes Bain; his father, Hugh "Shug" Bain; his half-brother, Leek; and his half-sister, Catherine. Shuggie's father is mostly absent, working as a cab driver and having affairs with other women. Agnes is a beautiful woman often compared to Elizabeth Taylor, but she is unfulfilled by her life and takes to drinking.

Vinnare av 2020 års Booker-pris!

Året är 1981 och industristaden Glasgow är nere för räkning. Under Thatchers järnhårda styre måste man kämpa för att överleva. Glamorösa Agnes Bain har alltid haft större drömmar än så, men när hennes man lämnar familjen faller allt samman och det kommer an på barnen att fånga henne. Shuggie Bain, minstingen, är den som håller ut längst. Men Shuggie drömmer sig också bort, från gruvområdet och från den hånfulla omgivning som aldrig låter honom glömma att han är annorlunda.

Douglas Stuarts debutroman SHUGGIE BAIN är en berättelse om klass och kärlek. Den har fått ett storartat mottagande och jämförts med såväl Frank McCourt, Hanya Yanagihara och Éduoard Louis som James Joyce. ”En debut som känns som ett mästerverk”, skrev Washington Post.

En fantastisk bok som jag fick i julklapp för ett par år sedan, och vetskapen att författaren varit med om något liknande är chockerande. Jag vill läsa mer om Shuggie Bain! Vet att författaren kommit ut med en till bok, men inte en rak uppföljare till Shuggie Bain ( tror jag!) 






 

5 kommentarer:

BP sa...

Att gå en promenad klockan mitt-i-natten är otroligt! Tur att himlen var blå och inte grå;-)
En himla cool snapshot av dig i Berlin. Där var ju sommar! Minns bröllopet mellan Jon och Kevin. Det måste väl vara ett oförglömligt minne för dig och schlagerväninnan. Minns såväl bilderna på festen och den lilla byn där killarna vigdes.

znogge sa...

Det lät ju inte helt som fortbildningen för dig men men... Hoppas ändå att dagen var hyfsat givande.

Vilken härlig bild på dig i Berlin. Vi var i Berlin i början av april och då var det rena sommarvärmen. Minns att det var nästan som att åka riktigt söderöver.

Kram och god kväll!

Anna i Portugal sa...

Är det inte slöseri med resurser att skicka folk till fortbildning som inte ens ingår i ens arbete? Eller tänker jag fel? Ni kanske växeljobbar så ni har nytta av det ändå? Önskar dig en skön fredag!

Annika sa...

Måste säga att jag gillar den här Boktober, måste vara en av de bästa utmaningar som funnits på bloggar och insta. Så mkt tips. Tack för dagens!!

Saknar du att vara på förlossningen? Eller känns det bara helt OK och rätt att vara på eftervården nu?
Det är väl helt klart lugnare där.

Måste du gå fortbildningen om du skulle kallas ner till förlossningen?

ÅÅ vad kul med det bröllopet. Att ni blev bjudna och sättet ni träffade paret på!

Ha en fin helg.
Kramar!

Paula sa...

Jag blev också imponerad av Shuggie Bain hur hemsk den än var att läsa med all fattigdom och elände. Jag har inte läst hans andra bok.
Kram